Typer av ämnesord

Ämnesorden kan delas in i två stora grupper:

• Ämnesord bestående av egennamn.
• Allmänna ämnesord, som anger föremål, egenskaper, händelser, handlingar etc.

Med egennamn avses här namn på personer, institutioner, orter och andra geografiska företeelser samt uniforma titlar. När egennamn används som ämnesord används samma former som i den deskriptiva katalogiseringen. För egennamnen är inte databasen Svenska ämnesord den huvudsakliga källan, utan de godkända formerna hämtas från Auktoritetsdatabasen eller auktoritetsregistren i Libris Voyager.

När ett egennamn saknas där väljer man själv namnform enligt anvisningar för de olika typerna av egennamn nedan, riktlinjerna i avsnittet Auktoritetsarbete samt katalogreglerna. Vad gäller institutionsnamn och personnamn, se även särskilda riktlinjer under Auktoritetsarbete. Komplicerade fall kan anmälas till KB för utredning.

Vissa egennamn som är vanligt förekommande som ämnesord finns även i databasen Svenska ämnesord.

Nedan följer anvisningar för användning av olika typer av egennamn som ämnesord, samt andra särskilda typer av ämnesord.

Personnamn som ämnesord

Med personnamn avses namn på enskilda personer, familjer, dynastier och kungahus, gudar och gudinnor, bibliska gestalter, mytiska gestalter och fiktiva gestalter.

Personnamn som ämnesord konstrueras i enlighet med gällande riktlinjer för personnamn. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid katalogisering.

Namn för gudomligheter, mytiska och fiktiva gestalter utformas med hjälp av bestämningar beroende på vilken typ av gestalt det handlar om. Se Fiktiva och mytiska gestalter.

Se även Djur med egennamn och Växt- och djurnamn.

Institutionsnamn som ämnesord

Med institution avses en organisation eller en grupp personer som identifieras genom ett distinkt namn och som uppträder eller skulle kunna uppträda som en enhet.

Exempel: allmänna och privata organisationer, föreningar, sällskap, institutioner, offentliga myndigheter, kyrkor, affärsdrivande företag och grupper, konferenser, musikgrupper, vetenskapliga expeditioner, tidningar, utställningar, byggnader, järnvägar.

Institutionsnamn som ämnesord konstrueras i enlighet med gällande riktlinjer för institutionsnamn. Samma namnform används vid ämnesordsindexering som vid katalogisering.

Institutioner kan byta namn under sin verksamhetstid. För verk om institutionens historia används dock enbart institutionens senaste namnform - inte alla de namn som har använts under institutionens hela verksamhetstid. Behandlas enbart en period under vilken institutionen hade ett annat namn än det nuvarande används den namnform som är relevant för den behandlade tidsperioden.

Se även Särskilda institutioner och Särskilda byggnader.

Institutionsnamn eller allmänt ämnesord?

Vissa typer av grupper, t.ex. konstnärsgrupper, blir ibland allmänna ämnesord och ibland institutionsämnesord enligt principerna nedan:

Om det finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen i LC Authorities följer vi hur de gjort. Är konstnärsgruppen institution hos dem blir den det hos oss. Är den allmänt ämnesord hos dem blir den det hos oss.

Om det inte finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen hos LC Authorities och gruppen förekommer som upphovsman i LIBRIS eller i respektive lands nationalbibliografiska databas blir den institutionsämnesord. Man kan själv göra en auktoritetspost, eller anmäla till KB genom formuläret på sidan Kontakta oss.

Om det inte finns en auktoritetspost för konstnärsgruppen hos LC Authorities och gruppen inte förekommer som upphovsman i LIBRIS blir den allmänt ämnesord. Anmäl som nytt ämnesordsförslag i formuläret på sidan Nytt ämnesord.

Geografiska namn som ämnesord

Som geografiska ämnesord räknas namngivna arkeologiska platser, berg, broar, byar, dalar, dammar, floder, fritidsområden, församlingar, gator, geologiska formationer, grottor, gruvor, hav, havsströmmar, historiska städer, kanaler, kommuner, kvarter, landskap, leder, län, länder, nationalparker, naturvårdsområden, områden och regioner, parker, provinser, reservat, samhällen, sjöar, skogar, slätter, socknar, stadsdelar, stater, städer, sänkor, torg, utdöda städer, vägar, öknar (listan fylls på vid behov).

Till de geografiska namnen räknas även namn på administrativa enheter. Dessa kan också vara institutionsnamn. De kan läggas i 610, 651 eller som geografisk underindelning i 650 beroende på verkets innehåll.

Se även Geografiska underindelningar och Enheter inom städer.

Val av namnform

Namn på länder återfinns i Svenska ämnesord. För andra geografiska namn konsulteras i första hand Nationalencyklopedin, Sveriges nationalatlas ortregister, Getty thesaurus of geographic names och Library of Congress ämnesordsregister. Vid tveksamheter kontaktas redaktionen för Svenska ämnesord för hjälp med translitterering och fastställande av namnform för utländska orter.

Föredra alltid en svensk namnform om det finns en sådan. Om det inte finns en svensk form används den lokala namnformen:

För arkeologiska utgrävningsplatser används ortens klassiska namnform om den är känd. Om bara den moderna namnformen är känd används den. Om bosättning på orten har varit obruten från forntiden fram till våra dagar används platsens nuvarande namnform:

Likalydande orter får ett särskiljande parentestillägg. Som särskiljande tillägg för svenska orter väljs i första hand landskap. Om det finns flera orter med samma namn inom samma landskap görs ett särskiljande tillägg med både landskap och kommun:

När geografiska ämnesord med särskiljande tillägg inom parentes används i ämnesordssträngar som gör dem entydiga utesluts den särskiljande parentesen:

Geografiska ämnesord förs in i Svenska ämnesord endast i de fall då det kan uppstå tveksamheter om hur de ska konstrueras och då klassningen kan vara svår att fastställa.

Namnbyte

När ett geografiskt namn ändras utan territoriella förändringar används det nya namnet:

När ett namnbyte genomförs i samband med sammanslagningar eller uppdelningar av ett geografiskt område kan både den nya och den gamla namnformen användas beroende på innehållet i det verk man indexerar. Är det ett verk som behandlar territoriet både före och efter förändringen föredras den nya namnformen. Om verket enbart behandlar tiden före sammanslagningen eller uppdelningen används det gamla namnet.

• Tyskland [används för tiden fram till 1949 och för tiden 1991-]
• Västtyskland [används för tiden 1949-1990]
• Östtyskland [används för tiden 1949-1990]

Kommentar: Alla namnformerna går att använda.

• Papua
• Nya Guinea
• Papua-Nya Guinea [används för tiden 1973-]

För historiska riken där det inte finns någon kontinuitet med ett nutida namn eller territorium används det historiska namnet.

• Monomotapa
• Osmanska riket
• Romerska riket 

Huvudord eller underindelning?

Som huvudregel gäller att ämnen som är begränsade till ett geografiskt område får det allmänna ämnesordet som huvudord och det geografiska området som geografisk underindelning:

Om det geografiska området är själva ämnet för framställningen blir det geografiska namnet huvudord i ämnesordssträngen. I ett verk om Sveriges historia är Sverige ämnet för framställningen. Historia uttrycker här en begränsning och bestämning till det juridiska och geografiska begreppet Sverige. Geografiska huvudord används framför allt inom ämnesområdena historia, kulturhistoria, samhällsvetenskap och geografi.

Se även lista över Geografiska ämnesord som får användas.

Titlar som ämnesord

Religiösa urkunder, anonyma klassiker, fördrag, liturgiska urkunder

Ämnesord för anonyma verk läggs i fält 630 och utformas enligt anvisningar för fält 130 under Katalogisering samt gällande katalogregler En del uniforma titlar finns som auktoritetsposter i LIBRIS och vissa finns med i Svenska ämnesord. Språktillägg i delfält l används bara när framställningen behandlar verkets språk, översättning eller liknande.

Lagar / lagkommentarer

Ämnesord för lagar läggs i fält 610. För anvisningar om val av uniform titel se Auktoritetsarbete - Uniforma titlar.

Författare + titel

Verk som behandlar ett visst verk av en viss författare får ett ämnesord med uppslag på författaren + uniform titel i fält 600 a+t. Namnform och titel utformas enligt anvisningar under Katalogisering och Auktoritetsarbete samt gällande katalogregler. Observera att originaltiteln används, utom för klassiska grekiska och bysantinska grekiska verk där en svensk titel föredras om en sådan finns.

• Klassiska grekiska och bysantinska grekiska verk:
  Titeln återges i svensk översättning om det finns en sådan. Finns ingen svensk titel återges orginaltitel.
• Verk med latinsk skriftart:
  Titeln återges på originalspråket.
• Andra språk:
  Titeln återges i translittererad form på originalspråk.

Filmtitlar

Ämnesord för särskilda filmtitlar konstrueras med titeln som huvuduppslag. Titeln skrivs på originalspråk och följs av det särskiljande tillägget (film) inom parentes. När flera filmer har samma originaltitel tas dessutom årtalet med för att skilja dem åt:

Källor

The internet movie database
Svensk Mediedatabas (SMDB)
Wredlund, Bertil. Långfilm i Sverige, 1979- 

Kronologiska ämnesord

Kronologiska ämnesord används för att beskriva innehållet i ett verk, inte tidpunkt för dokumentets publicering. Kronologiska ämnesord kan se ut på olika sätt. Se även Kronologiska underindelningar och Underindelning med historia.

Ämnesord med uttalat kronologiskt innehåll

För verk som behandlar en tidsperiod som huvudsakligt ämne används ett kronologiskt begrepp som huvudord. Årtal och århundraden skrivs alltid med siffror. Kronologiska begrepp som huvudord används också för perioder som inte är godkända som kronologiska underindelningar, t.ex. Bronsåldern, Tidigmodern tid.

Ämnesord med datum

Ämnesord för särskilda händelser uttrycks med en fras innehållande år (och datum om det behövs) och får inte underindelningen - historia eller ytterligare kronologisk underindelning:

Ämnesord med implicit kronologiskt innehåll

Vissa ämnesord har en implicit kronologisk begränsning, eftersom företeelserna i sig är avgränsade i tiden. De behöver därför inte indelas vidare med kronlogiska underindelningar. Detta gäller framför allt historiska rörelser, konstnärliga riktningar och tekniska innovationer: