Om fjärrlån
LIBRIS fjärrlån
I dag beställer cirka 1 300 svenska bibliotek böcker och artiklar online via LIBRIS. Det är såväl forsknings-, special- och folkbibliotek som bibliotek vid myndigheter, företag, sjukhus, skolor och museer. Dessutom använder runt 400 bibliotek i Danmark, Finland, Norge och Island LIBRIS fjärrlån.
Nästan 400 svenska bibliotek lånar ut material via LIBRIS fjärrlånerutin. Det är i första hand forskningsbibliotek, men även lånecentraler, länsbibliotek med flera. Cirka 50 bibliotek i Danmark, Finland och Norge redovisar sitt tidskriftsbestånd i LIBRIS.
Låntagarbeställningar via webben
Numera används LIBRIS fjärrlån inte bara av biblioteken utan också av bibliotekens kunder.
Låntagarbeställningar är en service som innebär att den som använder LIBRIS webbsök kan skicka in sina önskemål om fjärrlån direkt via webben. När man har hittat det man söker fyller man i ett webbformulär och skickar till sitt hembibliotek.
Beställningarna gäller i första hand publikationer, som inte finns i det egna bibliotekets samlingar. Varje LIBRIS-bibliotek avgör vilka låntagargrupper som ska ha möjlighet att beställa via webben.
Framför allt kan forskare och studenter vid landets universitet och högskolor ha intresse och nytta av beställningsrutinen, men även andra låntagare.
Att beställa - steg för steg
Utgångspunkten är söktjänsten LIBRIS webbsök. Där söker du efter den bok eller artikelkopia du vill beställa. Sedan går du över till systemets beställningsdel och loggar in med användarnamn och lösenord.
Vid första inloggningstillfället måste du öppna ett personligt konto för namn- och adressuppgifter. Samtidigt talar du om vid vilket bibliotek du är registrerad låntagare. Det biblioteket måste finnas med på listan över bibliotek som tar emot onlinebeställningar från låntagare, annars kan du inte använda den här tjänsten.
Du behöver bara anmäla dig till beställarfunktionen en gång. Dina uppgifter ligger kvar och kan sedan utnyttjas varje gång du beställer.
Hembibliotekets fjärrlåneenhet granskar och kontrollerar
Alla beställningar i LIBRIS webbfjärrlån skickas till fjärrlåneenheten vid låntagarens hembibliotek. Där granskas och kontrolleras beställningen.
Fjärrlåneenheten tittar bland annat på om boken finns i bibliotekets egna samlingar och bedömer om det är motiverat med ett fjärrlån. Man tar också ställning till om publikationen ska köpas in till det egna biblioteket. Dessutom kontrolleras att beställaren är registrerad låntagare och har lånekort på biblioteket.
En låntagarbeställning, som går vidare till fjärrlån, förses med en remisskedja och skickas sedan iväg. Samtidigt får låntagaren ett meddelande på sin personliga webbsida om att beställningen är Godkänd.
Om beställningen inte går vidare, får låntagaren meddelandet Ej godkänd. Biblioteket kommenterar beslutet antingen genom att välja ett av flera färdiga svarsmeddelanden eller genom att formulera svaret fritt.
Om biblioteket och låntagaren behöver kommunicera mer, så gör de det via bibliotekets lokala system eller på annat sätt. Den kommunikationen registreras inte i LIBRIS beställningsrutin.
Läs mer i Fjärrlån i Sverige - Rekommendationer utarbetade av Kungliga biblioteket, i samråd med Statens kulturråd.
Upp
Tidigare system för fjärrlån
Fjärrlånerutinen är en av de mest populära tjänsterna i LIBRIS serviceutbud. För biblioteken har det funnits ett fjärrlånesystem i LIBRIS länge. En första version av LIBRIS fjärrlån togs i bruk redan i slutet av 1980-talet. Då var systemet ett självklart komplement till de tidigare tjänsterna för katalogisering och sökning i LIBRIS.
Fjärrlånesystemet baserades ursprungligen på ett system för meddelandehantering, som kallades MEMO. Det fungerade väl för de behov LIBRIS-bibliotekens hade då. Fjärrlånebeställningarna skickades som e-postmeddelanden mellan biblioteken. När en bok inte kunde levereras, gick ett meddelande tillbaka med ett svar om detta.
1993 ersattes MEMO av ett fjärrlånesystem, som LIBRIS hade utvecklat. Systemet kompletterades med en biblioteksdatabas. I den fanns all väsentlig information om biblioteken, lånepolicy, avgifter för artikelkopior och så vidare.
1997 introducerades LIBRIS som en gratistjänst på internet. Både allmänheten och alla bibliotek fick nu möjlighet att söka information både i den stora LIBRIS-basen och i en rad olika specialdatabaser, i första hand inom humaniora och samhällsvetenskap.
En tjänst för onlinebeställning mellan biblioteken kom i slutet av 1997. Den blev snabbt mycket populär inte minst bland mindre och medelstora bibliotek. Större bibliotek, som tar emot beställningar online via LIBRIS, använder sig av ett program, som är särskilt utvecklat för dem.
